Tips från coachen

tips

Ekonomisk rådgivning har betydelse. De val vi gör får ekonomiska konsekvenser, och ibland kunde det vara bra att ha en ekonomisk coach som vägleder en i den ekonomiska djungeln. På den här sidan kommer du att få reda på hur pass stor ekonomisk betydelse dina val har genom 5 konkreta situationer som många av oss råkar på i livet!

Om du vill ha oberoende ekonomisk rådgivning, ta kontakt med oss så går vi igenom din ekonomi och prioriteringar! Läs mer här eller kontakta oss på venne ( a ) ghostinvestor.fi eller 044-7669568

Dag 1. Bilköp, på avbetalning eller kontant? Köp en 20.000€ bil och spara 32.000€!

Sättet vi betalar vår bil har otrolig betydelse på längre sikt. Du kan köpa en bil kontant eller på avbetalning. I det här exemplet ska vi se på konsekvenserna av ett köp av en bil som kostar 20.000€, så att du byter bil vart femte år, och varje gång till en bil som kostar 20.000€. Hur ser ekonomin ut efter 25 år då sjätte bilen ska köpas?

Avbetalning. Bilens värde halveras vart femte år enligt denna undersökning. Bilfinansiering som är uppbyggd enligt 30% egen finans, 60mån betaltid och 20% större sista rat leder till att den egna insatsen alltid är samma längs vägen, även om man byter före 60mån. Bilens värdenedgång är i det fallet väldigt nära den månatliga amorteringstakten.

Typiskt kostar bilfinansiering 3-8% i ränta, 7-15€/mån i aviseringsavgift och 100-300€ öppningskostnad. Det kan finnas andra aspekter, som även påverkar helheten.

Om vi använder ett exempel från en ledande bilfinansieringsfirma får vi 4,95% ränta, 12€/mån aviseringsavgift och 220€ öppningsavgift. Vid köp av en 20.000€ bil läggs 6.000€ (30%) i egen finans, 14.000€ lån med betaltid 60mån ger månadsrat 211,30€ och en större sista rat på 4.000€ betalas i samband med sista raten. I praktiken tvingas man byta bil i det skedet, vilket även är avsikten med arrangemanget.

På avtalsperioden på 5 år skapas kostnader 3186,70€ och slår man ut detta på 25 år, får vi 5 x 3186,70€=15.933,50€ för hela perioden!! En sjätte 5-års period till så har vi nästan lyckats skarpa ihop kostnader motsvarande en bils inköpspris.

Kontant. Om man köper en 20.000€ bil kontant måste man spara först. Eftersom det fanns 6.000€ så köper man för första perioden en bil för 6.000€. Under de följande 5 åren måste man spara ihop 17.000€ eftersom bilens värde kommer att halveras under tiden. Det innebär 17.000€/60=283,33€/mån. Alltså måste man binda 72€ mer av lönen i 5 års tid. Man hamnar ge upp något med andra ord!

Då summan är ihopsamlad kan man köpa en 20.000€ bil. På 5 år halveras värdet, alltså måste vi spara ihop motsvarande 10.000€ inför följande 5 års perioder. I fortsättningen gäller alltså att spara 166€/mån. I det här fallet frigör vi i jämförelse med finansieringen 45€/mån (211€/mån-166€/mån=45€/mån), dvs livet blir lättare därifrån framåt i jämförelse med ett liv med lån. Man gav upp något för att få något!

Alternativet. Riktigt intressant blir det om mellanskillnaden placeras. Denna 45€/mån kan sparas över de följande 20 åren, och med en moderat avkastning på 5% årligen har vi 18.748€ ihopsamlat (varav vinst före skatt 7948€) utöver bilen som är skuldfri och värd 10.000€, samt 10.000€ som är på konto, eftersom det är i slutet av en sparperiod. Säljer du bilen har du alltså 38.748 €!!

Det kan jämföras med situationen från bilfinansieringen där du äger en bil värd 10.000€, har en räkning i handen på 4.000€, inga pengar på kontot och inga besparingar från den här helheten. Säljer du bilen har du alltså 6.000€ på kontot! Det är 32.748€ mindre än om man hade planerat lite…

Våra val har betydelse, och ännu mer betydelse får de om man låter tiden gå framåt tillräckligt länge. I det här fallet pratar vi om en 25-års period som mycket väl kan vara tiden då du amorterar på bostadslånet.

Dag 2. Använd kreditkortet rätt och åk till södern en vecka för två

Det är inget fel på kreditkort, tvärtom har de en hel del värdefulla egenskaper som kortbolagen erbjuder. Det kan handla om reseförsäkring, köpförsäkring, räntefri betalningstid, men framförallt en trygghet ifall tjänsteleverantören går i konkurs innan du får varorna. Jag brukar säga att köp alla dyrare grejer och resorna alltid på kredit för säkerhets skull.

Det är inget fel i att köpa idag och betala imorgon. Däremot blir det fel om du betalar imorgon eftersom du inte har råd idag. Fråga dig inför varje kreditköp, har jag råd med detta idag? Om inte så får grejerna vara på hyllan och du går ut ur butiken.

Problembeteende skapas genom att använda kortet som en slags ekonomisk buffert. Det är den alldeles för dyr till. Ett normalt kreditkort har en ränta på 6-12%, månatliga aviseringsavgifter (då skulden betalas i rater) på 2-5€/mån förutom en eventuell årsavgift.

Om vi har en liten kreditkortslimit på 2000€ och minimiamorteringsprocent 20% av skulden och använder kortet fel, dvs kör limiten i botten och så blir den där tillsvidare skapar vi två saker:

  1. En månatlig kreditkortsräkning på minst 400€ som binder upp en stor del av vår lön
  2. Kostnader i form av ränta och avgifter för användningen

Om vi använder en ledande kreditkortsleverantörs prissättning får vi ränta Euribor3+7,0%, aviseringsavgift 3,50€/mån och månadsavgift oberoende användning 2,95€/mån. Extra kostnader som skapas är alltså 7% ränta + 3,50€/mån. Observera att då marknadsräntan höjs, stiger räntan på kreditkortet motsvarande!

Om limiten är i botten hela tiden och kreditkortsskulden inte minskar får vi extra årskostnader på 182€ pga användandet av krediten. Utöver detta 35,40€/år för att ha kortet. Per månad blir de extra kostnaderna 15,16€/mån. Om vi snällt hade betalat räkningen till 100% varje gång hade vi haft 0€ utgifter.

15,16€/mån kan kännas lite, men om situationen fortsätter i 5 år på samma sätt har vi kostnader 910€ vilket mycket väl kan motsvara en vecka i södern för två (flyg och hotell)! Och hurdan resa går man miste om ifall hushållet har fler än ett kort som betalas regelbundet i rater, eller om skulden är större än så?

Det val vi gör när vi står i butiken och ser på en vara vi just nu inte har råd med, men som kreditegenskapen kunde täcka, är skillnaden mellan en södernresa eller inte. Då du sparar denna 15,16€/mån t.ex. på ett konto kan du vart femte år resa till södern med pengar som annars hade gått till onödiga räntor och utgifter. Det valet kan du göra redan idag.

Dag 3. Lattefaktorn saboterar din ekonomi men budgeten räddar den

Lattefaktorn är en känd fras från placeringsvärlden där en författare vid namn David Bach förundrade sig över hur mycket folk spenderar på latte varje månad. Termen avser i praktiken alla små köp och onödiga vi gör som längs året skapar stora utgifter.

De små och onödiga köpen kan sabotera vilken ekonomi som helst. Orsaken till att de gör det är att de är oplanerade. På det viset kan ett större impulsköp också räknas in i lattefaktorn. Skillnaden mellan en budget och kontoutdraget är den att kontoutdraget berättar vart pengarna for, medan budgeten berättar vart pengarna ska fara. Det blir en fundamentalt stor skillnad mellan dessa termer och de flesta lever i den tron att om man vet vart pengarna far så har man budgeten i skick. Det har man inte…

Då en utgift hamnat på kontoutdraget är det lite sent att fundera om det var en planerad eller en oplanerad utgift. Utan en budget vet du inte ens skillnaden. En god budget som man dessutom följer klarar de flesta utmaningarna. Vet du hur dina utgifter fördelar sig mellan olika kategorier så som boende, mat och kläder? Är din budget uppbyggd enligt dina kostnader, eller är dina kostnader en följd av din budget?

Behöver du en budget? Nedan några enkla tumregler som är oberoende nivån på lönen:

  1. Månatligt överskott minst 20% av nettolönen, som kan placeras. Du har antagligen redan en budget eller så behöver du inte. På ett år skrapar du ihop över 2 nettomånadslöner i buffert. Antagligen är du skuldfri och/eller har en bra lön.
  2. Månatligt överskott 10-20% av nettolönen, som kan placeras. Ekonomin är relativt god och möjliggör skapande av förmögenhet. Du borde dock för säkerhets skull uppgöra en budget. På ett år skrapar du ihop en dryg nettomånadslön i buffert.
  3. Månatligt överskott under 10% av nettolönen, som kan placeras. Du borde göra en totalanalys av din utgiftsstruktur och en noggrann budget. Överskottet är litet eller så är det inget överskott alls. Även små oväntade utgifter kan rubba din ekonomi på oväntat sätt.

Vi kan välja att varje köp sker enligt en på förhand bestämd plan, enligt en budget. Vi kan välja att äta middagen först och gå och handla efter det. I ett mätt tillstånd lockar inte mera mat utöver det som är planerat. Om det inte är meningen att du ska köpa en tidning, ska du inte göra det. Då vi väljer att leva efter en budget blir hanteringen av ekonomin betydligt mer systematisk. Du kan välja att göra en budget.

Dag 4. Du kan välja att placera eller att inte placera, skillnaden är bara 15.000€, eller mera.

Alla vill inte placera, så enkelt är det. Varför det är så vet jag inte, men då man diskuterar ärendet skapas lätt olika motsättningar som kanske är delvis sanna från båda sidor. Det handlar om att ge upp alla nöjen i livet för placerandets skull, risken att förlora allt, kunskapsgap, argumenten är oändliga. De som igen argumenterar för placerandet lovar lätt guld och gröna skogar, tar riskerna på för lite allvar och ser inte att folk vill ha olika saker.

Trots det gör vi ett val att placera eller att inte placera. Det handlar om att leva i nuet, men att samtidigt leva i framtiden med en viss del av medlen. De flesta, men inte riktigt alla, kan placera eftersom våra andra val i livet påverkar den utgiftsstruktur vi har.

Då du väljer att placera har du mål som lätt kommer från budgeten och det konkreta livet. Det handlar om att täcka kostnader som kommer, eller att skapa en buffert, eller varför inte om att skapa sin förmögenhet.

Då du väljer att placera skapar du din egen ekonomiska situation i en given tid i framtiden. Placerar du på mycket lång sikt, t.ex. för pensionsdagarna så kan den 50€ du som 30-åring idag lägger per månad innebära 300€ månatliga inkomster (före skatt) åren då du är 70-90år. Det här lyckas med bara 5% årsavkastning. Får du 7%/år kan månadssumman stiga till över 530€/mån. I dessa exempel har jag till och med räknat med 0€ avkastning åren då medlen lyfts, dvs under 20 år. Hellre tar man positiva än negativa överraskningar i framtiden.

Om din nettolön är 2000€/mån och du placerar 50€/mån så sätter du undan 2,5% av din lön för framtiden. Med 97,5% av lönen lever du i nuet. Fastän du dubblar placeringssumman till 100€ så far ändå 95% av din lön till livet i nuet. Det är ett val du kan göra.

Med 5 % årlig avkastning skulle 100€/mån vara om 10 år ca 15.000€ om 20 år ca 40.000€, om 30 år ca 80.000€ och om 40 år 150.000€. Om du står framför detta val som 30-åring är alla dessa spartider möjliga för dig själv.

Om 40 år låter långt är det ironiska att om du placerar 20€/mån med samma 5% avkastning åt en nyfödd så har denne som 40-åring 30.000€ och som 70-åring lika mycket som en 30-åring på 40 år, men med bara 1/5 av månadsinsatsen. Med 9% avkastning har man på 70 år långt över miljonen, men med bara 20€/mån.

Var och en väljer syfte, risknivå, tid till användning och själva produkten enligt egna preferenser. Där finns många val att göra och varje litet val har enorma följder om spartiden råkar vara lång. Vi kan inte veta vad framtiden för med sig, eller om det alls blir avkastningar, men valet att placera eller att inte placera gör vi helt själva.

Om du står mellan ett val, om du ska placera 100€/mån eller inte alls, tänk då på att det valet står mellan att ha kring 15.000€ i placeringar om 10 år eller inga placeringar. Du kan alltså styra din kommande ekonomi om du väljer att göra det.

Dag 5 Ta just så mycket lån som banken ger och förlora över 100.000 €

Val av boende är sannolikt det val som har störst ekonomisk betydelse i ditt liv. Medan du bor någonstans skapar boendet bara utgifter, t.ex. en eventuell värdestegring får du ingen konkret nytta av om du inte säljer huset och flyttar till billigare eller på hyra, eller belånar det mot annat. Ändå binder majoriteten av finländarna så mycket det går i det egna boendet.

Ju dyrare bostad du väljer, desto större del av lönen binder du upp samtidigt. Det är vanligt att man frågar av banken ”hur mycket lån man kan få”, och det är den dummaste frågan som finns. Rätt fråga är ”vad skulle vara ett lämpligt lån åt mig” och genom en diskussion där kundernas värderingar beaktas skapas en god helhet.

Bankerna stresstestar lånekunder och med en lånetid på 25 år med 6% låneränta så ska den fiktiva låneraten som skapas inte överstiga 45% av nettolönen. Det är inte så svårt som det låter. Har familjen 3000€ nettolön får högst 1350€/mån (45%) gå till lån. Med 25 år lånetid och 6% ränta får vi reda på att lånet alltså ska vara ungefär 207.000€. Över det borde vara nej i bank som bank.

I praktiken blir raten lägre, speciellt i nollränteläge. Men nollräntor varar ej för evigt. Räkna med en lånetid på 20 år och med 3% ränta blir det 1150€/mån. Alltså låter 1150€/mån bra i förhållande till 1350€/mån. Men nej, det är inte bra! Man ska inte ta lån så mycket det lossar från banken!

Om du vill leva ett relativt lätt liv ska lånet hålla sig under 36x månatliga nettolönen (3000€ lön x 36 = 108.000€ lån), och vill du leva ett medelmåttligt liv som ännu möjliggör sparande utan problem tar man högst 50x nettomånadslönen (3000€ lön x 50 = 150.000€). De här tumreglerna har jag utvecklat själv genom min erfarenhet från bankvärlden.

Orsaken till att du vill ha mindre lån är dels räntekostnader, men också budget att renovera och reparera, eller spara. Om ekonomin är spänd har du ingen flex då du binder upp din lön i väggarna omkring dig. Om du börjar spara samtidigt som du skaffar bostadslån får du automatiskt en spartid på 20 år, och det har avgörande betydelse för din ekonomiska frihet när lånet är betalt.

Så om banken går med på att bevilja 207.000€ ska du i verkligheten överväga ett lån på mellan 108.000€ och 150.000€! Så här kan det se ut. Lön 3000€/mån, lånetid 20 år, låneränta 3% för hela lånetiden. Avkastning på sparande 5%/år och bostaden stiger 1%/år.

Litet lån stort spar Rimligt lån, mellan spar Stort lån, inget spar
Lån 108.000 € Lån 150.000 € Lån 207.000 €
Lånerat 601 €/mån Lånerat 835 €/mån Lånerat 1.150 €/mån
Lånekostnad 36.320 € Lånekostnad 50.444 € Lånekostnad 69.613 €
Spar 550 €/mån Spar 315 €/mån Spar 0€/mån
Lån+spar 1.150 €/mån Lån+spar 1.150 €/mån Lån+spar 1.150 €/mån
Om 20 år bostad 131.780 € Om 20 år bostad 183.028 € Om 20 år bostad 253.799 €
Sparsumma 229.147 € Sparsumma 131.238 € Sparsumma 0 €
Egendom 360.927 € Egendom 314.266 € Egendom 253.799 €

 

Om ditt val står mellan tre bostäder som annars har liknande driftskostnader, men i praktiken geografiskt olika placerade eller yngre/äldre kommer valet av boende att påverka din framtid på ett sätt som få kunde ana på förhand. Att se sambandet mellan en summa som banken kan bevilja och en summa man ska ta som lån samt att spara mellanskillnaden är något de flesta inte tänker på.

Valet av bostad är något vi själva kan påverka och besluta om. Däremot kan vi inte påverka eller besluta ifall bostadspriserna stiger eller sjunker mer än i exemplet på vår hemort, men de senaste 10 åren har bostädernas pris i Karis och Ekenäs som exempel hållits samma eller sjunkit, medan de i huvudstadsregionen stigit betydligt mer än i exemplet.

Ett mindre lån ger mera ekonomisk flexibilitet, skyddar ekonomin bättre om räntorna stiger, beaktar att det finns annat i livet att betala på än boendet, och skapar en möjlighet att spara en riktigt ordentlig förmögenhet vid sidan om. Det är det vi väljer om vi tar betydligt mindre lån än vi har råd med.

Sammandrag

  1. Köp bilen kontant, aldrig på skuld. Spara ihop summan på förhand om du en gång har råd att betala månatligen på en bilfinansiering. Bilen är då din egen!
  2. Handla på kreditkortet bara när du kan betala bort skulden omedelbart efter köpet! Låt inte pengarna gå till onödiga räntor!
  3. Ha en budget och låt budgeten bestämma dina utgifter. Du får kontroll på ekonomin!
  4. Våga placera och börja i tid, och sätt lite större summa än du tror att du har råd med. Du kommer att bli förvånad!
  5. Ta inte så mycket bostadslån som det lossar, ta betydligt mindre och placera mellanskilnnaden. Du kommer att tacka oss för det här rådet i framtiden!

Svenne Holmström

Svenne Holmström är en erfaren yrkesman inom finansbranschen. Han jobbade i 16 år på bank, främst med placeringar och grundade därefter Ghost Investor som fokuserar på placeringscoaching. Hans inspirerande coachingstil och hans sätt att förklara svåra saker på ett enkelt och överskådligt sätt har uppskattats högt.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Ghost Investor erbjuder nätkurser, webinarer och övriga utbildningar inom spara, placera och vardagsekonomi. Ghost Investor är en del av Holmström Group Ab.

044 7669568 | svenne ( a ) ghostinvestor.fi

https://ghostinvestor.fi/wp-content/uploads/2021/03/cropped-Ghost-Investor-logo.png
SV_LOGO_Holmstrom_Group_Oy_SV_413656_web