Stop loss! Det är inte en och två gånger jag harmats över dåliga beslut på kort sikt, och ifjol blev det flera sådana bara för att jag använder mig av Stop Loss. Men med lite tålamod märker man hur otroligt bra riskhanteringsmetod Stop loss de facto är!
Det finns flera varianter av Stop Loss, placeraren väljer själv vilken metod som passar hen bäst. Man kan också ha olika typer av Stop Loss på olika bolag, beroende på bolagets konjunkturskänslighet, värdering osv. I sin enkelhet går det ut på att man bestämmer för en skillnad från ett visst jämförelsepris som sen skapar en trigger att sälja.
Stop loss från sista högsta
Den enklaste formen av Stop Loss är en viss procent från värdepapprets sista högsta notering. Jag brukar använda stängningsvärdet som sista högsta, bolaget kan ju ha handlats högre under dagens gång, men det brukar jag inte fästa särskild uppmärksamhet vid.
Sista högsta är när värdepappret gör en ny topp. Ponera att du köpt Sampo för 41€. Då är 41€ sista högsta för dig. Om Sampo stiger till 42€ är nu 42€ sista högsta. Då Sampo faller till 38€ kvarstår förstås 42€ som sista högsta. Avgörande är nu att bedöma på vilken nivå vi sätter en trigger som i praktiken ger oss en säljsignal. Låt oss säga att vi tillåter 15% nedgång från sista högsta. Så länge 42€ är sista högsta så kan värdepappret fritt falla till 35,70€ utan att vi tar någon som helst stress över saken. Men om Sampo skulle sjunka under det så slår triggern ut. Värdepappret har sjunkit mer än 15% från sista högsta, dags att kolla in läget!
Då vi snackar värde- och tillväxtbolag så lönar det sig allt som oftast att lyda Stop Loss. Värdebolag är oftast kvalitetsmässigt medelmåttliga, men förmånliga (just pga detta). Så en nedgång betyder att de inte ens är värda det. Tillväxtbolag igen brukar vara utmanande värderade. Om luften går ur bolaget kan det vara dags att ta pengarna och springa!
Det som är utmanande är att ställa in Stop Loss nivån rätt. Till en början med måste vi godta en viss volatilitet i aktiekursen. Det blir både upp och ned på vägen upp, och en allt för tight nivå leder till att man säljer stigande värdepapper allt för tidigt. Har man för stor Stop Loss kommer reaktionen väldigt sent. Säljer man då måste man utgå från att nedgången kommer att fortsätta starkt. Vill man köpa tillbaka bolaget behöver man dessutom beakta beskattningen som ytterligare sätter press på den förväntade nedgången.
Det här är en färdighet man kan träna upp genom att studera kurvor och lära sig känna de bolag man investerar i. Själv använder jag i de flesta bolag -15% från sista högsta, utom om sista högsta ser ut som Eiffeltornet, då tar jag 5 dagars medelvärde på piken som sista högsta.
För mig blir just -15% bra då jag fungerar som en värdeplacerare. Jag utgår från att kälken har vänt bestående om ett redan billigt bolag faller -15%. Då var det inte billigt att börja med argumenterar jag. Med erfarenhet i hand så brukar timingen på Stop Loss för det mesta ändå bli fel. Nästan alltid vill kursen direkt stiga och så blir man att harmas. Men underligt nog när man går igenom sina försäljningar t.ex. ett halvt år senare så slås man av det faktum att Stop Loss iögonfallande många gånger var det enda rätt i just det läget. Jag ska ge några exempel på det här.
Under början av 2021 var det yrsel på börsen, bland annat det här med Game Stop och andra. Självklart hakade jag på och förtjänade en hacka eller två, då på övervärderade tillväxtbolag. Även om jag till sötrsta delen är en värdeplacerare betyder det inte att man inte skulle kunna ha kul på börsen med annat också. Det hade jag inte kunnat göra utan en tydlig Stop Loss. Vi ska se på några exempel från 2021 där Stop Loss direkt gjorde att jag sålde.
Roku steg till 470$ som mest i februari, men så började den sjunka. Där hade jag en tight Stop Loss och sålde på väg ned vid 448$. På sommaren fick jag skrämselhicka då den for upp till 490$, men i skrivande stund är den värd 148$, alltså 300$ mindre än då jag sålde! Inte illa!
Ett annat exempel var Ambu. Där tillämpade jag samtidigt två olika Stop Loss. Dels -15% från sista högsta och dels -7% från köp, vilken som än kom först. Köpte den för 236DKK i maj, men sålde för 207DKK bara 1,5 månader senare. Ambu steg efter det till 237 DKK men sen var det utför. Idag är den värd 130DKK, ned 77DKK från Stop Loss! Puh!
Ett tredje exempel där Stop Loss funkade klockrent var iRobot. Den har funnits on/off i portföljen, och just den här potten skaffades vid 50$ i september 2019. iRobot var ett av de bolag som Reddit gänget högg till på och plötsligt var den uppe i 160$ i januari, till och med 190$ intraday. Jag visste att det var alldeles för mycket för iRobot och det var bara att utnyttja Stop Loss i nedgången, ut för 140$. Nu kostar den 65$, också där sparade jag rejält.
Men i ett fall for det här fullständigt fel och det gällde Dillard’s. Också den föremål för häftig spekulation av Reddit gänget. Tog in den för 112$ och sålde vid 117$ på väg nedåt, men det visade sig vara helt fel. Totalt fel. Den for upp till 408$ i november, men har nu lugnat ned sig och rör sig på mer resonliga 265$. Dillard’s var ju ett klassiskt värdecase och man borde ha haft mera tålamod med den. Lätt förstås att vara efterklok.
Vi ser att Stop Loss kan funka riktigt bra, men felfritt är det inte. Bäst funkar Stop Loss som en väckarklocka åt placeraren. Gå in och kolla vad som står på helt enkelt. Enligt läget då kan man fatta beslut, men klart är att 15% ned från sista högsta är mycket så det kräver utan vidare lite tänka på.
Det skulle vara bra om man alltid var lika systematiskt, men den där enda gången 2021 då jag inte följde Stop Loss blev det dyrt. Ibland vill man ju veta bättre än Stop Loss och man bryter mot egna regler. Också det är en risk man tar, man har ju så att säga blivit varnad. Jag lyckades pricka inköpet av Kahoot! på absoluta toppen till 124NOK. Kort efter det kom Stop Loss, men jag tänkte att; -hä va faan… Famous last words minsann, nu kostar den 31NOK… Då nedgången fortsätter blir man, till och med som en erfaren placerare som jag är, lätt handlingsförlamad. Tack och lov har jag inte satt in mera pengar i bolaget, jag har helt sluta köpa bolag vars aktiekurs faller.
Stop loss via glidande medelvärden
En annan riktigt bra metod för Stop Loss är glidande medelvärden. Då 50 dagars glidande medelvärde (SMA50) sjunker under 200 dagars glidande medelvärde (SMA200) är nedgången ett faktum i de flesta fallen. Jämfört med -15% från sista högsta så kommer den här signalen oftast väldigt sent, men är klart pålitligare. Inte 100% tillförlitligt dock, sådana metoder finns inte.
Den här skärningen då SMA50 skär SMA200 uppifrån ned kallas Death Cross. Det är en säljsignal. Själva skärningspunkten är inte priset man får för aktien, men fungerar som trigger. I coronadippet våren 2020 fungerade just den här metoden uselt, triggern kom i de flesta fallen då botten hade nåtts. Samtidigt behöver vi konstatera att nedgången hörde till de våldsammaste i världshistorien. Då fungerar långsamma, men annars hyfsat pålitliga metoder dåligt.
Du kan bekanta dig med placeringsstrategier, glidande medelvärden och mycket mera i den omtyckta Fortsättningskurs i Aktieplacerande nedan: (artikeln fortsätter efter annonsen)
Personligen följer jag bägge metoder parallellt och om aktien ännu inte sjunkit 15% från sista högsta, men trots det fått Death Cross så slänger jag ut bolaget. Man måste ha riskhanteringen i skick när man placerar i medelmåttliga bolag.
Det ska dock sägas att Stop Loss är inget en kvalitetsplacerare behöver. Om du har bolag som är lönsamma, vars försäljning och resultat ökar, bolaget är kanske marknadsledare eller sätter standarden i sin bransch, betalar dividend och har utmärkt ledning, då ska man inte i onödan sälja bort sådana. De här hör ju till kronjuvelerna på marknaden.
Det betyder att vi använder olika typer av verktyg i relation till den valda strategin och sedan ställer vi in verktygens triggernivåer på basen av det valda bolaget. Som jag tidigare nämnde, ju mer man tränar på detta desto träffsäkrare blir man. Igår slängde jag ut Pfizer just pga Stop Loss. Tiden får utvisa om det var klokt eller ej, men i skrivande stund är Pfizer 4% högre än vad jag sålde dem för.
Hur följer man upp Stop Loss?
Rent konkret följer jag upp Stop Loss i Excel. Det finns en funktion där man kan söka aktiekurser automatiskt till Excel. Så jag har koll på den aktuella kursen hela tiden. Jag öppnar filen dagligen och då uppdateras den automatiskt.
Bredvid prisuppgiften har jag en cell dit jag manuellt antecknar det sista högsta värdet då ett sådant dyker upp. Om dagens pris råkar vara högre vet jag att uppdatera sista högsta cellen.
|
F |
G | H | I | J |
K |
| Bolag |
Värde |
Datum | Innehav | Sista högsta |
Anmälan |
| Daimler AG (XFRA:DAI) |
69,57 € |
25.1.2022 | xxx € | 76,25 € |
– |
Jag har lagt in en funktion några celler till höger om den som i text säger om ny pristopp har nåtts. Om du är bekant med Excel så är det följande IF-sats (i K kolumnen, bolaget är på rad 22):
=OM(G22>J22;”Ny högsta!”;” “)
Jag har också en annan IF sats som räknar ut vad priset är om den sjunker 15% Sista högsta cellen:
=OM(G22<(J22*0,85);”Varning -15%”;” “)
Det här betyder att jag kan få två meddelanden. Antingen ”Ny högsta” eller ”Varning -15%” (om satsen inte är sant är där ett mellanslag, dvs ser ut som en tom cell). Så länge inga meddelanden kommer vet jag att värdepappret inte gör nya toppar, men inte faller det heller. Frid och fröjd alltså. I regel kommer det betydligt fler ”Ny högsta” än ”Varning -15%”. Börsen stiger över en längre tid, men sjunker kort och kraftigt.
På hösten 2021 ville börsen ned ett tag, men underligt nog fick jag plötsligt ett ”Ny högsta” meddelande. Då gällande en Indexfond som placerar i Norge. Jag trodde redan att jag sett fel, gick in på fondens hemsida och kollade, men precis så var det. Den övriga börsen sjönk då oljans pris steg snabbt och vilket land gynnas av just det? Exakt! Det här upplägget skapar alltså betydande mervärde för mig då portföljen är så pass diversifierad att det är omöjligt att ha stenhård koll på alla bolag och fonder hela tiden. Jo man får in många olika fonder i Excel också med lite filuras.
Sammandrag
Speciellt värde- och tillväxtplaceraren får mycket ut av att ha riskhanteringen i skick. Alla val är inte guldgruvor och ibland måste man helt enkelt våga släppa greppet om bolaget. Där har Stop Loss en utmärkt roll. Jag rekommenderar följande Stop Loss metoder, alla i bruk samtidigt:
Stop Loss -7% från inköp. Förlusten kan aldrig överstiga 7%.
Stop Loss -15% från sista högsta. Du är med på uppgången, men kapar förlusterna i god tid.
Stop Loss vid death cross (SMA50/SMA200). Klart pålitligare metod, men triggern kan komma väldigt sent, för sent.
Även om jag rekommenderar dessa så ska man tolka rekommendationen som en trigger till att kolla närmare vad som händer. De behöver inte alltid leda till försäljning. Dessutom behöver du fundera på nivåerna, ska de vara -7% och -15% och ska perioderna i de glidande medelvärdena vara 50+200 dagar? Men gör man uppföljningen i Excel så behöver man i alla fall inga häftiga Streamers och motsvarande avancerade tradingverktyg.
Men då du fattar ett beslut så är min starka rekommendation att skriva upp en kommentar någonstans, t.ex. i en placeringslogg, vad du gjorde, eller inte gjorde och varför. Det om något blir värdefull utbildning i ett senare skede när du analyserar dit eget görande och finslipar på din strategi.
Svenne Holmström
Hej,
Jag ser din poäng med att Stop Loss kan vara ett mycket bra verkyg för riskhantering, även om jag aldrig själv tidigare använt mig av det. Med skyhögt värderade tillväxtbolag kan jag bra se användningen av Stop Loss då >50% korrigeringar kommer nu och då. Dock förstår jag inte användningen av Stop Loss om man fungerar som en värdeplacerare/placerar främst i värdebolag. Handlar inte värdeplacering i grund och botten om att hitta företag som är billiga i förhållande till sina framtida kassaflöden diskonterade till nuläget? Ifall man som investerare hittar företag som klart värderas fel på marknaden är det ju ingen ide att sälja bort dessa då kursen faller 15% från ath. Borde man inte istället vänta med att värderingen rättas till och först då bolaget når sitt “rätta pris” sälja? Speciellt då fundamenten inte försämrats.
Vill du även uveckla din syn på när det lönar sig sälja och när det inte gör det då stop lossen triggas? T.ex. varför sålde du Pfizer nu, men andra bolag hålls kvar fastän likadan nedgång i andra värdeaktier? Nu har det ju trots allt varit en nedgång då så gott som alla aktier sjunkit ganska mycket (speciellt tillväxtaktier).
Tack
Morjens Jimmy!
Tack för din kommentar, ska försöka utveckla resonemanget.
Värdeplacerande är som du säger en investering i ”dold potential”. Men frågan är varför det är så billigt som det är? I regel har bolaget något problem, om det sen är tillväxten eller branschen den verkar i, att den är liten och bortglömd eller nåt annat. Ibland blir det tyvärr så att det som såg ut att vara billigt blir en total katastrof. Ta Stockmann, Ford, General Electric osv som exempel. Just när man tycker att nu kan det inte bli billigare och att alla andra har fel så kommer det mera bekymmer och kursen sjunker mera.
Största risken med värdeplacerandet är att man går i värdefällan eller dividendfällan och inte är beredd att ta sked i vacker hand. Då blir värdeplacerandet riktigt fel. Därför behövs Stop Loss, men jo som du säger i tillväxtstrategin mer än i värdestrategin, men också värdebolag kan falla helt sjukt mycket.
Vad gäller sälja eller icke sälja efter erhållen trigger så det är oftast någon slags kvalitativ bedömning. Jag har t.ex. Kemira som har fått Stop Loss trigger den med, men den har jag ingen lust att sälja. Den ser annars också ut som en död fisk på marknaden, men betalar en pålitlig dividend. Kalla det fingertoppskänsla ibland, men av Kemira och Pfizer slängde jag som sagt hellre ut Pfizer den här gången. Med god tur skulle man kunna köpa tillbaka den för under 40$, far den dit återstår att se. Bäst vore att systematiskt följa en Stop Loss utan att tänka alls, men det ogillar jag. En högre volatilitet kan ge helt fel signaler.
h. Svenne