Saker att tänka på då du placerar i indexfonder eller ETF

ETF

Att placera i index är enkelt, lätt och effektivt. Man kan köpa dem och göra sig av med dem mycket lätt. Enkelt och effektivt. Eller är det så?

Marknaden svämmar över med ETF och indexfonder, urvalet är gigantiskt. Ännu för några år sedan var urvalet ännu större, men Finansinspektionen krävde nyckelfakta på finska eller svenska av de produkter som erbjuds på marknaden och i och med det försvann hundratals ETF från marknaden. Man anser alltså att finländaren inte har kapacitet att tolka t.ex. engelskspråkig text… Det är en helt egen diskussion…

Gemensamt för ETF och indexfonder är att de har ett underliggande index, som kan vara vad som helst. Man måste kolla innan man köper vart den placerar och inte bara lita på namnet. Här är några saker man speciellt ska fästa uppmärksamhet vid.

Indexfond eller ETF?

ETF handlas på börsen precis som aktier. Man köper och säljer under börsens öppethållningstider. Utställaren (produktleverantören) ser till att det går att köpa och sälja av dem hela tiden. Det uppstår precis som på börsen en skillnad mellan köp och sälj (kallas spread) och denna skillnad är en del av utställarens intjäningsmodell. Eftersom ETF är en värdeandel behövs också ett värdeandelskonto.

Indexfonder däremot fungerar precis som vilken fond som helst. De har ett värde per dag till vilken alla teckningar och inlösen sker. Här behövs inget värdeandelskonto.

ETF ändrar i pris i realtid i enlighet med hur underliggande bolags marknadsvärden ändrar. Ser man på längre sikt ska skillnaden i avkastning mellan ETF och indexfond som placerar i samma underliggande index bli väldigt liten. Avgörande är inte det tekniska upplägget (ETF eller indexfond) utan vilket index det är meningen att produkten ska replikera.

ETF köps i hela antal andelar precis som aktier. Om 1st ETF kostar 22€ kan du inte köpa ETF för 20€. Det här lyckas dock med indexfonder eftersom deras värde räknas ut med upp till fyra decimaler och man kan köpa andelar med också upp till fyra decimaler. Du kan inte månadsspara med en jämn summa månatligen i ETF. De tjänsteleverantörer som erbjuder månadssparande i ETF försöker dock fylla uppdraget så nära det går, så summan som går blir ungefärlig. Summan som investeras blir i regel alltid lägre än hela summan som önskas, så väljer man t.ex. 400€ varierar den månatliga sparsumman kring 370-399€, helt beroende på vad en enskild ETF kostar och hur långt pengarna räcker.

Månatligt sparande i ETF kräver mera kapital än i indexfonder, vår bedömning är att ETF sparande börjar vara ett verkligt alternativ då sparsumman är ca 300€/mån och uppåt. I indexfonder kan man spara allt från 10€/mån och uppåt. Vill man ha många sparsummor samtidigt brukar det vara bättre att välja indexfonder.

Det är möjligt att någon tjänsteleverantör erbjuder handel med bråkdelar av ETF, då är motparten i regel förmedlaren själv, inte övriga placerare. Det är också möjligt hos vissa förmedlare att köpa bråkdelar av aktier.

Avkastning eller tillväxt?

Innan man köper en indexfond eller ETF bör man noga kolla på vilket sätt vinstmedlen delas ut. Sker det årligen i form av dividend/avkastning eller kapitaliseras dividenderna? Det är rätt ovanligt att just indexfonder har avkastningsandelar, det här gäller i större grad ETF. Klart är i varje fall att alla direktavkastningar som ETF eller indexfonden får kommer placeraren till godo.

ETF som delar ut dividenderna som underliggande bolag betalar ut, är i fördel för personer och samfund som vill ha en jämn kassaström till kontot. Det man måste observera är att detta är en form av direktavkastning som ska beskattas. I Finland är det 30% på hela utdelningen och 34% på det som överstiger 30.000€/år. Samma är det ju med helt vanliga fonder som har avkastningsandelar.

Om ETF råkar vara på minus och du får ut en avkastning beskattas du alltså även om du inte fått vinst totalt sett. Precis samma logik gäller förstås med övriga direkta aktier också.

Om meningen är att avkastningarna ska omplaceras väljer man en indexfond eller ETF som automatiskt omplacerar dividenden i de bolag den placerar i. Det här är det skattetekniskt effektivaste sättet att placera på lång sikt och den mest typiska placeringsformen man vill välja.

Index

ETF och indexfonder ska följa ett index så nära som möjligt så där i teorin. Men hur byggs index upp? I de flesta fallen handlar det om en viss mängd bolag, oftast ordnade enligt marknadsvärde i förhållande till varandra och om något/några är för stora så finns det en klausul som begränsar ett enskilt innehav till någon procent. Klassiska index som följs är t.ex. S&P500, EuroStoxx600, OMXH25, OMXS30 osv.

Men de senare åren har det kommit många fler index. T.ex. elbilstillverkare, ackutillverkare, bolag som renar vatten, osv. Osv. Man talar om bransch ETF, tema ETF, strategi ETF osv. För att inte tala om hållbara ETF som följer ESG principerna eller någon av de andra hållbarhets standarderna.

Man kommer osökt att tänka på hur valet av dessa på riktigt görs, för visst finns en människa med i bakgrunden när dessa index som sedan blir ETF skapas, och det är just ETF som det här gäller i allra högsta grad. De facto är en del ETF sådana att de mer eller mindre ser ut som aktivt förvaltade fonder även om man inom produkten inte idkar aktiv handel. Det här är en diskussion som vi kommer att se allt mera av. Det finns så många innovationer på hur ett index ska se ut att även erfarna rävar tappar bort sig i det snåriga utbudet.

Som tumregel konstaterar vi att ju exotiskare en ETF ser ut desto hörde risk har den och sådana produkter ska helst ses som någon slags krydda i portföljen med liten andel. Notera också att innehållet i många ETF ser ut som vanliga index, i synnerhet då man snackar teknologibolag i USA. De är kraftigt representerade i allmänna index och i dessa specialare. Det viktiga är att man inte köper tårta på tårta.

Valutarisk och kostnader

Alltid då underliggande index är i annan valuta än euro har man en valutarisk. Valutarisken har under år 2017 synts i USA så att lokala börserna har stigit brant, men pga valutakurserna (EUR-USD) har européerna fått knappt någon avkastning av det. Men 2021-2022 gick aktierna ner i USA samtidigt som euron försvagats mot dollarn och då har USA fonder inte sjunkit så mycket, ur europeisk synvinkel. Avkastningen består alltså av två komponenter, valutans relativa rörelse och underliggande index rörelse.

Valutan har också den betydelsen att ETF kan bli dyrare att göra affär med om den är listad på en annan börs. De flesta ETF vi handlar med hittas på tyska eller amerikanska börsen. I Finland har vi bara en ETF, det är Seligsons OMXH25 ETF. Innan du gör en affär, kolla vad courtaget för köp- och säljuppdraget är. Det kan kosta, men kan även vara gratis. Via samma förmedlare kan priset variera också beroende på vilken utställare ETF har. Indexfonder har i regel inga transaktionsavgifter alls.

Både ETF och indexfonder är förmånliga produkter. En del banker erbjuder indexfonder med årlig förvaltningsprovision 0,4%, men det är i överkant. Konkurrensen är så hård att man hittar till och med produkter som är gratis. I det fallet fungerar de som tjänsteleverantörens inkastningsprodukter och i marknadsföringssyfte. Priset kan alltid ändra framöver, också uppåt tråkigt nog.

Produkter som utnyttjar derivat som en del av förvaltningen kan bygga upp helheten så att kostnaden mer eller mindre försvinner (även om den de facto finns) och produkten blir nästan identisk med index.

En del ETF har rörlig årlig förvaltningsprovision som är knuten till produktens fondvolym (AUM, Assets Under Management). Ju större volym desto förmånligare.

Artikeln fortsätter efter reklamen nedan. Kursen nedan riktar sig till alla som vill lära sig placera i fonder och bygga upp sin egen placeringsportfölj med fonder. Vi kommer att publicera en kurs som går igenom indexfonder och ETF på djupet inom en nära framtid.

Grunder i fondsparande

Syntetisk eller direkt?

Direkt betyder att ETF/indexfond äger direkt de innehav som finns i index. Det här kan låta självklart, men det finns ett brett utbud av syntetiska ETF som inte alls äger ett enda bolag i index. Däremot är portföljen uppbyggd av olika derivat, optioner och övriga avtal vars sammanlagda syfte är att exakt efterapa indexets utveckling.

De syntetiska ETF:arna gör ett bra jobb på det här, skillnaden i indexets utveckling mot ETF är obetydlig. Men med det här upplägget följer en utställarrisk. Vad händer om utställaren av derivaten inte klarar av sina ålägganden? Vad händer om den går i konkurs så som Lehmann Brothers? Då blir derivatet värdelöst. Allmänt sett delas utställarrisken ut mellan många olika aktörer, så i praktiken ska risken vara liten, men det här är ändå värt att nämna. Jag ogillar syntetiska ETF och föredrar sådana som verkligen äger aktierna i index.

De flesta ETF är ändå hybrider av praktiska orsaker. Produkten innehåller både direkta och indirekta innehav. Ju mindre en ETF är desto större behov av att använda derivat finns. Stora ETF behöver kanske inte alls använda derivat, om det inte ingår i strategin förstås. I produktens nyckelfakta skall det framgå hur stor andel av produkten kan vara syntetisk och en vanlig gräns för det är 20% av volymen. Man måste bara läsa nyckelfakta, där framgår allt detta.

Populära och impopulära produkter

I och med att FIVA för några år sedan tog ställning emot produkter som saknar finsk- eller svenskspråkiga villkor försvann samtidigt en stor del av de amerikanska ETFarna. Nackdelen med det här är det att de amerikanska var betydligt populärare och hade därmed mindre spread, och mera verkligt innehåll.

En impopulär ETF eller indexfond kan råka ut för likviditetsproblem ifall någon stor placerare väljer att dra sig ur den. Att veta skillnaden mellan populära och impopulära ETF är svårt, men man får en ledtråd genom att del kolla på fondvolymen (AUM) och dels på likviditeten, dvs ifall det ser ut som om man har handlat med produkten alla dagar. På indexfonder igen får man närmast veta detta genom AUM. Vill man vara på säkra sidan väljer man produkter som helt tydligt är större än andra motsvarande.

Tillgänglighet

Även om utbudet ETF och indexfonder är stort säljs de här produkterna knappt alls av banker. Orsaken är enkel, bankerna har svårt att få betalt för sin rådgivning och produkternas marginaler är små. Det här är produkter för den kostnadsmedvetna placeraren som köper sin produkt över nätet.

En del banker erbjuder ETF som del av aktivt förvaltade fondportföljer. Det är en intressant öppning, men svårigheten för de flesta placerare är att bilda sig rätt uppfattning om en sådan lösnings kostnadsstruktur.

Det är värt att veta att ETF och indexfondernas volym överstiger volymen som finns i vanliga fonder och skillnaden ökar för var dag. Placerarna har blivit allt mer kostnadsmedvetna och utbudet placeringstjänster har ökat markant.

Ett exempel på det är robotrådgivning. Då fattar en robot på basen av en algoritm placeringsbeslutet, i enlighet med din riskprofil. En robot jobbar dygnet runt till mycket låg kostnad och den kan välja ETF och indexfonder med låga kostnader. Redan nu finns det sådana här tjänster på marknaden. Notera att roboten gör i de flesta fallen en engångstjänst, dvs den tar ej ställning till eventuella snedvridningar i portföljen i ett senare skede. Antagligen kommer vi att se sådana robotar också i framtiden som analyserar placerarens portfölj och gör förslag. Vi är inte riktigt där ännu, åtminstone inte för allmänheten.

Invers ETF

En invers ETF riktigt intressant för placeringar på lite kortare sikt. De här erbjuder en avkastning som blir precis tvärtom jämfört med index. Om du tänker att börsen ska sjunka kan du välja en sådan för att skydda portföljen. Har man fel stiger den övriga portföljen, men den invesra ETF går på minus. Förväxla inte dessa med BULL och BEAR certifikat, det är helt andra produkter.

En invers ETF lämpar sig absolut inte för placeringar på lång sikt. Marknaden stiger i huvudsak över tid, medan nedgångarna är reltivt kortvariga, men dyker upp med jämna mellanrum. På lång sikt förlorar man pengar på dem, så dessa blir i så fall tillfälliga inslag i portföljen. Om man tänker att en typisk nedgång ska räcka kanske 1,5 år så blir placeringstiden kortare än så i praktiken.

Ett makligt sätt att använda dessa är just som skydd i portföljen, dvs man lämnar den övriga portföljen relativt intakt, men tar in en invers ETF vid sidan om. Då hämtar åtminstone någon del av portföljen. Beskattningsmässigt är det också i fördel att inte sälja sina långa innehav i rädsla för kursnedgång, det går lätt så att nedgången måste vara modell större för att alls få en nytta av att sälja ut innehav. Då är en invers ETF mycket bättre.

Är man mycket modig kan man slänga ut hela övriga portföljen och vara enbart i en invers ETF och senare i nedgången swicha om igen. Då tjänar man utmärkt både på uppgången och nedgången och kandiderar samtidigt för ekonomipriset till minnet av Alfred Nobel…. Lätt att se hur man borde ha gjort i efterhand.

Sådana här produkter har rätt höga kostnader pga räntan. Det handlar ju om belåning när man shortar och om hävstång med derivat och lån när man tar hävstång. Man kan bra räkna med en årlig kostnad på 3-7% för dessa.

Sammanfattning

Om du än väljer indexfond eller ETF handlar det om att köpa en produkt som kräver väldigt liten människoinsats och därför är den billig. Datorerna sköter förvaltningen. Mycket billigare än aktivt förvaltade fonder. Mån får exakt vad man köper dvs index både på gott och ont. Avkastningen ska årligen vara väldigt nära index, eller motsvarande årskostnaden under index.

Men kolla jättenoga vad index på riktigt är och har du två produkter som har exakt samma löfte så välj då den billigare av dem beaktat AUM och att placerarna alls handlar med produkten i fråga. Impopulära produkter kan avslutas eller slås ihop med andra produkter vilket bara skapar besvär. Inversa ETF och övriga exotiska produkter kräver mer kunnande och tid att sätta sig in i. Om du inte är säker på hur produkten fungerar låt bli den och ta något tryggare val istället.

Då du köper en aktivt förvaltad fond väljer du ett kundlöfte som utan vidare kan leda till mervärde. Garantier finns förstås inte. Bägge varianter fyller ett behov på marknaden, dessutom är vissa fondförvaltare enormt skickliga på vad de gör.

Svenne Holmström

Svenne Holmström är en erfaren yrkesman inom finansbranschen. Han jobbade i 16 år på bank, främst med placeringar och grundade därefter Ghost Investor som fokuserar på placeringscoaching. Hans inspirerande coachingstil och hans sätt att förklara svåra saker på ett enkelt och överskådligt sätt har uppskattats högt.

4 reaktioner på ”Saker att tänka på då du placerar i indexfonder eller ETF”

  1. Hej,

    Du skriver: “ETF ändrar i pris i realtid i enlighet med hur underliggande bolags marknadsvärden ändrar.” Detta påstående stämmer väl inte helt. En ETFs marknadspris borde i princip alltid röra sig i enlighet med värdet på de underliggande företagens marknadsvärden dvs. NAV-värdet. Men i och med att en ETF handlas på en börs så kan dess marknadsvärde och värdet på de underliggande tillgångarna (NAV) skilja sig (kallas ETF-preimum/rabatt). Marknadspriset på en ETF är således inte direkt bundet till de underliggande företagens marknadsvärden, utan snarare beror ETFens realtidspris på marknandens utbud/efterfrågan förhållande. Dock på en effektiv marknad kommer marknadspriset och NAVen alltid vara väldigt nära varandra. Ifall det finns en stor diskrepans mellan dessa priser skulle det finnas en arbitragemölighet.

    Kanske lite petnoga kommentar i och med att priserna oftast korrelerar starkt med varandra men tycker väl ändå det är värt att nämna 🙂

    1. Svenne Holmström

      Tjena R! Du har helt rätt, så där funkar det och du förklarar det bra! Skillnaden ska ju i regel vara väldigt liten, så det där ska inte ha betydelse för småsparare. Skillnaden kan bli stor om marknadsgaranten tappar anbudsnivåerna, då kan en arbitrage uppstå när andra handlar med varandra lite hur som helst. Det var lite det jag insinuerade också med att ETF utställaren kan tjäna en del via spreaden. h. Svenne

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Ghost Investor erbjuder nätkurser, webinarer och övriga utbildningar inom spara, placera och vardagsekonomi. Ghost Investor är en del av Holmström Group Ab.

044 7669568 | svenne ( a ) ghostinvestor.fi

https://ghostinvestor.fi/wp-content/uploads/2021/03/cropped-Ghost-Investor-logo.png
SV_LOGO_Holmstrom_Group_Oy_SV_413656_web