Det är synnerligen vanligt att ge reda pengar som gåva till sin nära och kära, antingen som en enskild gåva eller som en del av arvsplanering. Men ofta skulle det vara förnuftigare att ge t.ex. aktier och fondandelar i gåva.
Den skattefria gåvan är för närvarande högst 4.999,99€ vart tredje år. Alla gåvor som man ger räknas ihop under den här tiden. Gåvotagaren kan å sin sida ta emot sådana gåvor från flera håll utan skattepåföljder.
Pengar är i sig enkelt och flexibelt som gåva, gåvotagaren kan göra precis vad hon tycker med pengarna. Men ibland kan det vara värt att tänka längre än näsan är lång. Det är nämligen helt möjligt att ge aktier och fondandelar i gåva istället för pengar, med tanken att bygga på gåvotagarens förmögenhet över tid.
Då man planerar att ge en gåva är det värt att beakta noggrant såväl gåvotagarens som gåvogivarens situation. Ur gåvogivarens synvinkel är det möjligt att ge placeringar som är kraftigt på plus utan att råka på skatter. Ur gåvotagarens synvinkel kan man beakta den egna kapitalbeskattningen, eller fortsätta som ägare av placeringarna man fick i gåva och på det viset öka sin förmögenhet.
Vi tar ett praktiskt exempel. Farfar äger en hel bunt med billiga, för länge sen införskaffade Wärtsilä aktier. Farfars portfölj är på plus, de facto har han inte ett enda innehav på minus. Tyvärr dominerar Wärtsiläs aktie farfars portfölj, men han har inte velat göra något åt det pga skattekonsekvenser vid försäljning. Utöver det har farfar funderat på att ge gåvor åt sina fyra barnbarn.
Farfar ger Wärtsilä aktier åt var och en av barnbarnen till ett värde av ca 4900€ och uppgör ett gåvobrev om detta. Eftersom det är fråga om en gåva beskattas farfar inte, det är ju ingen försäljning. Ur barnbarnens synvinkel fastställs som anskaffningspris värdet på gåvodagen, dvs värdet i gåvobrevet. I framtiden om och när dessa säljs jämförs försäljningspriset med gåvodagens värde, och det blir antingen vinst eller förlust. En alldeles förträfflig extra bonus i sammanhanget är att barnbarnen utöver själva aktierna även får direktavkastning i form av dividender årligen, dvs både kapital och avkastning på en gång!
Det finns dock en fälla i sammanhanget. Nämligen till saken hör att det finns en så kallad 1-års regel. Det här innebär att gåvotagarens anskaffningspris för egendomen man får de facto är gåvogivarens ursprungliga anskaffningspris om gåvotagaren gör sig av med egendomen inom ett år från gåvodagen. Om man däremot klarar av att hålla fast i egendomen minst ett är anskaffningspriset gåvodagens värde, som ovan beskrivet.
Ett otåligt barnbarn (eller föräldrarna ifall barnet är minderårigt) skulle hastigt få för sig att sälja aktierna ”för säkerhets skull” kort efter att man fått dem, men då slår skatt på vinst ut precis på samma sätt som om farfar hade själv sålt dem, och gåvan är i nettovärde lika mycket mindre som skatten som ska betalas på vinsten.
Men just på grund av denna 1-års regel saken skapas även möjligheter. Om vi tänker oss att gåvotagaren redan sysslar med placerande kan farfars aktier bli en del av en vettig skatteplanering. Om situationen är den att barnbarnet, dvs gåvotagaren inte är så lysande som placerare kan det hända att han har förluster. Om barnbarnet säljer aktierna inom ett år kan han kvittera sina gamla förluster med vinsterna från farfars aktier. Det kan vara motiverat att sälja inom ett år t.ex. om värderingsnivåerna på de emottagna aktierna är utmanande och man är rädd för att placeringarna går ned i värde. Då finns det en orsak till försäljningen som är oberoende beskattningen.
Det kan ju också vara så att barnbarnet är en duktig placerare och har skatt på överlåtelsevinster på kommande. I det fallet skulle farfar kunna ge aktier som är på minus (om sådana finns) åt barnbarnet som barnbarnet sedan kan sälja på förlust inom ett år, och därmed minska på skatterna. Ur farfars synvinkel har han efter det ingen nytta av aktierna på minus, dvs han ger bort sin avdragsrätt till någon annans förmån. Det är också ett sätt att hjälpa, men här i synnerhet ska man vara försiktig med beskattarens tolkningar.
Det är så att beskattaren har en hel del direktiv kring den här frågan som man ska beakta då man skatteplanerar. Det är fullständigt central att gåvan är äkta, dvs egendomen går verkligen över från en person till en annan. Man får inte sätta skatten på en annan varefter man ger tillbaka kapitalet, det kallas för mellandonation och är skattekringgående. Över lag om gåvan eller handlingen inte anses vara äkta, dvs man anser att säljaren de facto är gåvogivaren är det också fråga om skattekringgående. Beskattaren betraktar gåvan och överlåtelsen som kommer som en helhet, men utgångspunkten också för beskattaren är att sådana gåvor är godtagbara åtgärder.
Beskattaren konstaterar i sina direktiv (kapitel 3.4) på detta vis: Det kan vara fråga om skattekringgående när försäljning och gåva är delar av en gemensam plan för att minimera skatten på överlåtelsevinst, att utnyttja en överlåtelseförlust eller om medlen som fås vid försäljningen de facto används till donatorns behov. Om beskattaren har orsak att misstänka detta, har beskattaren skyldighet att påvisa att så är fallet, medan det efter det är skattskyldigs tur att visa att så inte är fallet. Skattskyldig ska kunna bevisa att transaktionen har en orsak som är oberoende beskattningen. Av den orsaken är det synnerligen viktigt att diskutera med beskattaren först i synnerhet då man överlåter placeringar som är kraftigt på minus på en annan som kan möjliggöra skatteplanering. Situationen kan t.ex. uppstå om gåvogivaren har svagt hälsotillstånd och vill ge egendom i gåva medan det ännu är möjligt.
För att hela gåvosituationen inte ska bli en enda pannkaka är det skäl att beakta såväl gåvogivarens som gåvotagarens situation då man planerar en gåva. Gåvan ska dessutom som sagt vara äkta. Ibland är det i fördel för gåvotagaren att sälja inom ett år, men oftast inte. För det mesta handlar det ändå om att gåvogivaren har placeringar som är kraftigt på plus och dessa ges vidare åt de yngre generationerna med tanken att de i sin tur kan fortsätta vara långsiktiga ägare av aktierna. Det här är god skatteplanering och hjälper unga att skapa sin förmögenhet.
Gåvogivaren kan naturligtvis också spara i fonder och dylikt i gåvotagarens namn upp till 138€/mån. Då stannar totalgåvan under 5000€ på tre år och är skattefri. Det man då går miste om är att planera gåvor i enlighet med ovan och värdeförändringen på placeringarna är hela tiden på gåvotagaren.
Om och när man ger placeringar i gåvor, är det skäl att uppgöra ett gåvobrev. I försäljningssituationen behöver man ett fång som tydligt visar anskaffningspriset och gåvobrevet är i det här fallet fånget. Även om det inte skulle gå skatt på gåvan är det skäl att redovisa gåvan för beskattaren just för att fastställa anskaffningspriset. Om gåvan överskrider 5000€ vart tredje år skall gåvoskattedeklaration ges inom tre månader och skatten betalas.
Då föremålet för gåvan är aktier eller fondandelar är det väldigt lätt att värdera gåvan, du använder alltså dagens slutkurs som värde för gåvan och så är det klart med det, inget snack om saken. Över lag är det i fördel att hålla beskattningen så enkel och redig som möjligt för att undvika onödigt käbbel med beskattaren i ett senare skede. Jag rekommenderar starkt att alltid fördjupa sig i beskattarens direktiv och regler då man skatteplanerar eftersom ansvaret för beskattningen alltid vilar på skattskyldig, och inte på någon random bloggare…
